Julafton på församlingsgården:
Julgruppen fixade skivan

Ute i köket arbetas det febrilt med att hålla de hungriga julfirarna glada och nöjda. Maten ska värmas och bäras fram, det ska fixas med underhållning, frågor ska besvaras och disken ska diskas. Kort sagt, det är som vilken julbordsskiva som helst… men ändå inte… Det här är lite annorlunda eftersom det försiggår på självaste julafton.

Att fira julafton på församlingsgården blir alltmer populärt. Och årets arbete från arrangörernas sida visade sig bli lyckat. Glada och nöjda gäster sitter ute i salen och låter sig väl smaka av all julmat, det småprata vid borden samtidigt som det bjuds på underhållning framme på scenen.


Många besökare var det på församlingsgården.

Stämningen är gemytlig som det heter. I år var inte mindre än 135 personer, gamla som unga, familjer och ensamstående, föranmälda till julfirandet till glädje för "Julgruppen" som stod för arrangemanget.

Smärtgräns
Från att ha varit ett sextiotal förra året har antalet julfirare på församlingsgården ökat med det fyrdubbla. Idén med det hela är att erbjuda människor, som annars kanske skulle sitta ensamma hemma, en varm gemenskap på julaftonskvällen och ju fler desto bättre. Eller hur?
- Jo, men nu är nog smärtgränsen snart nådd, berättar Lars Svensson, en av medlemmarna i arrangörsgruppen som så fyndigt kallar sig för ”Julgruppen”. Blir vi ännu fler nästa år får vi nog överväga om vi inte måste ha två sittningar till julbordet. Alla måste ju få en chans att njuta av maten utan att behöva stå i en allt för lång kö.


Valda delar av "Julgruppen", Eva, Anna och Lars avslutade med
att tacka alla inblandade  för ett gott samarbete.

I år var dock allt som vanligt och alla 135 personerna såg ut att trivas alldeles utmärkt. Det är onekligen ett gott betyg till värdarna som stod för kalaset att så många väljer att fira jul tillsammans på det här sättet. Per-Inge var en av matgästerna.
- Det är roligt med mycket folk, säger han och spricker upp i ett jättestort smittsamt leende.
- Maten var jättegod och tomten var snäll, fortsätter han.


Per-Inge var helnöjd med sin julafton.

Jodå, tomten hittade allt till församlingsgården i år och till barnens stora förtjusning hade han med sig godispåsar i massor.

Julefrid
Tittar man sig omkring i den stora salen går det inte annat än att hålla med i Per-Inges leende.Alla ser glada och nöjda ut och här kan man verkligen säga att julefrid råder. Precis som den instiftade fonden efter Fredrik Åkrans - ”Fonden för Julefrid och Barnaro” som stöder julfirandet på församlingsgården - säger med sitt namn. Fonden har inte bara lyckats ro i land julfirandet med hjälp av sponsorer och ideellt arbete. De har också givit speciellt stöd till 35 hjälpbehövande barn i samhället. Julefrid var ordet…

Stefan Lindén