Prova på linedance:
En dans på rosor - och på led

Plötsligt kan jag inte röra mig. När jag tittar ner så pekar vänster fot i en konstig vinkel, den har dessutom trasslat in sig i höger fot. Jag hinner tänka ”oj”, sedan tappar jag balansen. De andra runt omkring mig tar dock ingen större notis om min situation. Alla har fullt upp med sitt.

Det är ”Prova på linedance” på Godtemplargården. Jag som aldrig tagit ett lindancesteg i hela mitt liv bestämde mig för att gå dit och ”prova på”. Stereotypen för en linedanceutövare är en person med fransiga kläder, snusnäsduk, boots och stetsonhatt som tjoar och klatschar händerna mot låren. När jag anländer till Godtemplargården möter jag människor, mest tjejer, klädda som för vilket dansträning som helst. De flesta går i jeans och bekväma dansskor, någon kanske har en liten westerndetalj i klädseln och en annan har stetsonhatt men annars ser de ut som du och jag. Monica Åkerblom som är en av initiativtagarna till dagen skrattar när jag påpekar det:



- De flesta klär sig i ”vanliga” kläder. Det är bara ibland en del av oss klär upp oss i cowboy-mundering, men då är det ofta rejält: Hatt, chaps, boots, sporrar och pistol i hölster med mera. Vid tävlingar finns det å andra sidan regler för klädseln. Då har man väldigt vackra kläder som till exempel lång klänning för kvinnorna i valsen.

Dans med balans
Det börjar bli dags att sätta igång. Vi börjar med dansuppvämning. Det är då jag inser vad jag givit mig in på.
- Line up, säger dansledaren Charles Åkerblom.
Genast ställer sig alla på led. Vi är bara några nya som ser oss förvirrat omkring.
- De som är nya ställer sig i ledet närmast mig. Nu kör vi. Kan ni Lindy Shuffle?
Nej, den kunde jag inte och efter att ha snubblat på mig själv ett tag insåg jag att den dansen inte var något för mig som nybörjare och gick och satte mig igen. ”Jag tar nästa dans”, tänkte jag. Två danser senare frågar ”Challe” om det finns några nybörjare i leden. Några av oss sträcker upp en hand.
- Ni behöver inte vara oroliga, ni ska få lära er det här också. Idag tänkte jag gå igenom två enkla danser. Den första heter Clap your hands.
Nu blev det genast roligare. ”Challe” går stegen och vi följer efter. Sedan är det är dags att köra till musik och då blir det lite knöligare. Det är då olyckan är framme, när jag ska göra en cross- over med viktförflyttning hamnar jag på innerskidan och stupar. Men skam den som ger sig, det är bara att kavla upp ärmarna och fortsätta och snart börjar det flyta på riktigt bra. Under Canadian stomp får jag en aha-upplevelse när jag märker att vi faktiskt dansar tillsammans och följer musiken.

Lindance - för alla
Fördelen med linedance är att grunderna är ganska enkla och det inte är bundet till någon speciell musikstil. Det är sprunget ur countryn men i och med den stora migrationen till USA har andra grupper tagit till sig och utvecklat egna danser och man kan idag dansa till såväl ryskt som irländsk och latinamerikansk musik. Det finns över trettiotusen danser att välja på och att hitta en som passar din stil borde inte vara så svårt. Man behöver inte heller följa alla andra i samma dans om man inte vill. Under en linedance kan man slå sig ihop med andra och bilda en egen lina med en annan dans. Olika danser kan alltså pågå i samma lokal till samma låt.