35:ans påskmarknad:
Samlingspunkt för påskintresserade

Inte en enda påskkäring så långt ögat når. Jag smyger runt och spanar överallt men de lyser med sin frånvaro. Ändå är det påskmarknad? Och jag som trodde de behövde handla till påsk.

 Något som dock inte lyser med sin frånvaro är solen. Den gassar från en molnfri himmel. Påskmarknaden i Mosshult har lockat ut människorna. De sitter på uteserveringen och dricker sitt kaffe och barnen röjer runt i på gräsmattan. Ingen av knallarna vågade dock sätta upp sitt stånd utomhus, de hittade man inne i samlingslokalen. De var kanske rädda för påskharen eller också var det så enkelt att de hade sina platser inomhus från början. I samlingslokalen var det dock full fart på kommersen.

Nyckelringarna blir allt konstigare
Jag går ett varv bland påskkycklingar och påskdukar och fastnar slutligen framför Bertil Johansson från Sturefors, han säljer träsnide och täljknivar med hemsnidade skaft. Skaften är hur fina som helst med inläggningar av älghorn och silver. I en liten burk hittar jag nyckelringar som han tillverkat av skott och knölar från olika träd.


Bertil Johansson visar sina fina knivar.

- Det är inte bara vackert, det finns flera fördelar. Den ena är att båtnyckeln flyter om man skulle tappa den i sjön, den andra kom till mer av en slump. Eftersom ingen av mina nyckelringar är den andra lik passar de utmärkt för synskadade. De känner genast skillnad på sina olika nycklar genom att känna på nyckelringarna. Det kom lite som en överraskning, men det är roligt att kunna vara till hjälp.

Ljusen blir allt konstigare
I ett annat hörn av lokalen hittar jag Bitten och Gunnel från Annorlunda Hantverk & Antikt i Åtvidaberg. De säljer märkvärdiga ting.


Märkliga stearinljus fanns hos Bitten och Gunnel

 Det ser ut som små skärmväggar.
- Det är stearinljus, berättar Gunnel.
Kunde jag väl aldrig tro. "Väggen” har en uppsättning vekar instöpta en bit från varandra. När ljusen tänds avger det ett vackert sken tack vare sin tunna form. När ljusen brunnit ner en bit får de dessutom ett vackert utseende i form av ett vågmönster. Fint värre.
Jag frågar om man inte kan vara snål och bara bränna ner en veke i taget:
- Det kan man säkert, skrattar Gunnel, men då mister du ju hela grejen. Då vet jag inte hur det skulle se ut.
Det vet jag, det skulle se ut som en halväten smörgås. Och vem vill ha en halväten smörgås som prydnad i vardagsrummet.

 Ja, herregud va de kan hitta på...
Stefan Lindén